Kolla mig pappa!

Min man Peter är på planen och kollar på sönerna G, 8 år och S 21 år när de skottränar. Jag sitter och jobbar i köket när jag hör B, 3 år, ropa “Kolla pappa!” om och om igen från studsmattan. Jag går ut och säger: Jag kan kolla när du hoppar! som en bekräftelse på att jag ser honom. Jag säger till Peter att han ropat “Kolla pappa” och han går direkt till studsmattan och säger: Nu ser jag dig, nu hör jag dig! Han står där och tittar tills B, 3 år säger: Nu kan du kolla dom.
B tittar på mig och säger med glädje: Pappa kolla mig,
Jag sitter och myser. Han har blivit sedd, hörd, bekräftad, respekterad och tagen på allvar utan att ha blivit bedömd huruvida han hoppar bra på studsmattan eller inte.
Peter kommer tillbaka efter en stund och hoppar med B. När de hoppat klart följer B efter Peter in i huset. Någon minut senare hör jag hur han söker rätt på en klubba och kommer ut igen. Han ropar: Nu kommer jag killarna! Han är redo att tillsammans med sina bröder spela lite hockey 😉
När MN, 10 år vaknat är jag säker på att även hon vill vara med och spela lite. Det är glädjen med sommarlov! När storebror är hemma vill alla gärna vara med i gemensamma aktiviteter. Alla vill vi njuta av att ha honom hemma, av att hela familjen är samlad. E, 19 år sommarjobbar men lyckades få skjuts av S på morgonen. Tänk att storebror går upp vid sjutiden för att äta frukost och sedan skjutsa mig, kan jag tänka mig att hon tänkte i morse. Alternativet hade varit att cykla i väg vid sjutiden för att börja jobba vid 8.15.