Familjetid, grunden till en harmonisk familj

Att umgås tillsammans och njuta av varandras närvaro. Att finna stunder av att göra ingenting som betyder allting. Att sitta tillsammans och avnjuta en middag kan betyda mer än vad vi tror.
Jag har tidigare skrivit om vad vi kan göra tillsammans med familjen. Då gav jag förslag på olika aktiviteter. Idag vill jag fokusera på när vi bara “är” med varandra. Det viktiga när det gäller tid med varandra är att den tiden inte ägnas åt att korrigera beteenden, tillrättavisar eller på annat sätt “kritisera” våra barn. Att få “bara vara” tillsammans med de vi älskar allra mest är avgörande för att bygga dessa starka band som kan hjälpa oss alla att möta utmaningar i både förskola, skola och arbete. Dessa stunder är extra viktiga ifall vi har varit ifrån varandra eller inte riktigt har den kontakt som vi tidigare haft. I Gordon Neufeld och Gabor Matés bok “Våga ta plats i ditt barns liv” (jag skriver fortsättningsvis endast Gordon) tar de upp betydelsen av att våra barn ständigt har en god anknytning till vuxna så att de inte blir beroende av jämnåriga. Gordon tar också upp om betydelsen av att “föra barnen tillbaka” till oss när sömnen har skilt oss åt. Han pratar om vikten att få ögonkontakt, locka dem att le och få en nickning tillbaka. Han och hans fru hade varsin fåtölj där de hade uppvärmningsstund när barnen var små. Jag har tidigare berättat om vår “magiska stund” som fyller samma funktion.
Dessa återföringsstunder är också viktiga när vi haft känslomässig separation som blir när vi haft en kontrovers på grund av distansering, missförstånd eller ilska. Vi som föräldrar är skyldiga att bygga upp denna mellanmänskliga bro igen. Det ansvar ska aldrig ligga hos våra barn. Jag har skrivit mer om detta i inlägget om anknytningsdansen.
Att lyckas föra barn till sig är det som skiljer en lärare åt från en annan. En lärare som försöker ta hand om eller undervisa barn utan att först ha fört barnet till sig hamnar i kollisionskurs med barnen naturliga inpuls att motsätta sig krav och anvisningar från utomstående.
För att åstadkomma samhörighet är det viktigt med uppmärksamhet och intresse. Något som har stor betydelse är känslomässig värme, glädje och välbehag. En kram kan betyda mycket.
Gordon tar också upp att ingen kan föra ett barn till sig genom att överösa med beröm. Beröm avser oftast någon form av prestation från barnets sida och är därmed varken en gåva eller något som ges spontant. Han menar på att beröm kan för vissa barn blir kontraproduktivt som antingen framkallar rakt motsatta beteende eller får barnet att dra sig ur relationen med rädsla för att inte hålla måttet. Han menar inte att vi aldrig ska berömma. Att vi ger andra erkännande för vad de åstadkommer eller för att de anstränger sig och satsar energi för att förverkliga något speciellt är positivt, välgörande och gynnsamt för alla relationer. Vi behöver dock vara uppmärksamma så att barnets motivation inte enbart kommer att styras av andras uppskattning och gillande. Barnets självbild ska inte står och falla med i vilken mån hon lyckas få uppskattning från oss genom att prestera eller bete sig som vi vill då
Grunden till genuin självkänsla hos barnet är när hon upplever att föräldrarna accepterar, älskar och uppskattar henne precis som hon är.
Ibland när barn är lediga från skolan kan vi reagera på att de inte leker med någon. Kanske väljer de att faktiskt vara med sig själva vilket jag skrev om här eller så vill de umgås med sin familj. Låt båda alternativen vara möjliga.
#blogg100