Vågar ditt barn berätta för dig?

Jag såg på Trolljägarna tillsammans med min dotter igår. Det handlade bland annat om en tjej som vid 12-års ålder hade hamnat i en situation som hon inte visste hur hon skulle ta sig ur. En kontakt på nätet uppmanade henne att komma ut för annars skulle han skicka vänner som skulle våldta henne. Men hon hade ett val, hon kunde frivilligt ha sex med honom istället.
Tjejen hade en kompis som när hon läste konversationen rådde henne att prata med hennes föräldrar. Tjejen skämdes, hon kände att det var hennes fel att det blivit som de blivit. Men kompisen rådde henne ändå att prata med föräldrarna. Hon gjorde det och det blev en anmälan som senare ledde till åtal.
Jag vill att mina barn alltid ska kunna komma till mig när det är något som har hänt. Att de aldrig ska behöva vara rädd för att jag ska bestraffa dem eller få dem att känna att de är fel. Det här är en tillit som jag vill att de ska ha till mig och till sin pappa.
Jag minns när jag var sexton år och umgicks med äldre kille. Vi som brukade åka med honom brukade betala en slant till bensin men en kväll räckte inte pengarna. Han svängde upp på en parkering och tog fram en slang. Tillsammans med en annan kille i bilen tog de bensin från en annan bil. Polisen kom och vi fick alla gå ur bilen och prata med dem. Hjärtat slog fort och jag tänkte på vad mamma skulle säga. När jag väl kom hem gick jag in i hennes rum och satte mig på sängkanten. Jag sa: Om jag berättar en sak för dig nu, kan du lova mig att aldrig använda den informationen emot mig? Min mamma sa: Ja. Jag berättade vad jag varit med om och sa att jag aldrig mer skulle vara delaktig i något liknande. Min mamma använda aldrig den här informationen någonsin. Hon visste att jag visste att det här var inte bra och att det aldrig skulle ske igen. Varför berättade jag om händelsen för min mamma? Jo, för polisen sa att de kanske skulle kontakta mina föräldrar och jag visste att om jag inte var först med att berätta så skulle det kunna bli värre. Jag önskar att jag känt att jag skulle berättat om händelsen även utan hotet. Den relationen vill jag att mina barn ska ha till mig. Att de berättar om sådant som händer dem som de känner att de vill dela med någon. Att jag eller deras pappa är den någon som känns självklar att dela det med.
Om ert barn berättar om något för er, hur väljer ni att reagera? Jag tror vår reaktion är avgörande för om de väljer att berätta eller inte.
#blogg100