Lyxfällan-kan det drabba mitt barn?

När jag ser på lyxfällan brukar jag fundera på hur de som deltar där har hamnat där. Jag vet att det finns oförutsedda händelser som kan drabba oss alla men väldigt ofta upplever jag att det handlar om val som personerna har gjort över en lång tid. Det handlar inte så ofta om vuxna som bara försöker överleva utan vuxna som väljer att leva över sina tillgångar. Det handlar om att köpa produkter och tjänster som man egentligen inte har råd med.
Jag ser på TV med min elvaåriga dotter när reklamen från Bluestep ljuder:
“Bluestep är lösningen när din bank säger NEJ!”
Dottern säger: Det finns väl en anledning till att bankerna har sagt NEJ.
På Bluesteps hemsida finner jag: “Bli kvitt obetalda skulder! Hos oss kan du låna till att lösa skulder hos kronofogden.” Att lösa skulder med nya skulder. På samma sätt tror jag att många använder SMS:lån. Lösa ett problem med ett nytt problem. Om jag inte har råd så har jag inte råd och då ska jag inte heller låna pengarna. De som jag väljer att köpa, som jag inte har råd med, kommer efter en tid att kosta ännu mer. Den effektiva boräntan hos Bluestep är 5,89 %. Bankernas ränta är inte riktigt så höga utan runt hälften.
Min mamma och pappa lånade inte pengar till någonting och med det växte jag upp. Om man vill ha något då sparar jag tills jag har råd att köpa det jag vill ha. Samma sak vill jag föra vidare till mina barn.
Att följa vår lust kan leda oss till att köpa onödiga saker därför vill jag att barnen tänker igenom om de verkligen vill ha det som de har lust att köpa. Är det något som de verkligen har behov av?
Jag minns när jag SMS:ade en av mina tonåringar att det var rea på hens favoritbutik. Jag fick svaret: Jag har inte behov av kläder just nu!
Från min barndom har jag också med mig att inte betala mer än nödvändigt för det jag vill ha. Att handla på rea är något som fortfarande präglar mina inköp. Men genom åren har jag också lärt mig att det finns saker som faktiskt är värda att betala fullt pris på så det gör jag men inte så ofta. Jag minns fortfarande den otroligt snygga tröjan som jag kände passade mig som en hand i en handske. Jag blev lite toksnål och valde att vänta på mellandagsrean. Då fanns den inte längre i min storlek och den jag valde att köpa på rean var inte heller i den färg som jag tidigare provat.
Jag tror det är viktigt att vi som föräldrar föregår med gott exempel när det gäller inköp. Att vi funderar på om vi verkligen behöver det som vi vill köpa. Att vi sparar till det som vi vill köpa och inte tar lån för att kunna köpa konsumtionsvaror. Att vi funderar vilka behov vi försöker tillgodose med våra köp. Går dessa behov att tillgodose på andra sätt som är mer varaktiga?
När barn inte får det de vill ha så kan de bli frustrerade, vilket är helt normalt. Om vi väljer att trösta dem genom att köpa det de vill ha då tror jag vi bidrar till risken att barnet i framtiden hamnar i lyxfällan. Istället behöver vi låta barnet träna på att hantera sin frustration och kanske fylla sitt behov med annat än konsumtionsvaror. Att tidigt introducera möjligheten att sakta men säkert kunna spara ihop till det som barnet vill köpa. Under spartiden kanske nya önskemål dyker upp som barnet hellre vill spara till.
Jag tror att Lyxfällan kan “drabba” även mina barn men jag tänker göra det jag kan för att mina barn ska ha kunskap omkring sina behov och även kunskap om ekonomi. Jag vill att de ska fundera omkring val och olika konsekvenser, att de tar ansvar. Det här är något som jag tror är bra att ha med sig redan under barndomsåren. Jag vill också vara tydlig med att det är väldigt sällan som Lyxfällan “drabbar” någon. Vi hamnar i lyxfällan för att vi gång på gång gör inköp som inte överensstämmer med den ekonomi vi har. När kostnader överstiger våra intäkter blir resultatet negativt. Endel av lösningen är att vi väljer att ta ansvar för våra handlingar och står för de konsekvenser som våra val får.
#blogg100