Då är du nog inte min mamma
Endel av er har säkert redan hört den här berättelsen men jag skriver den för er som inte hört den förut ;o)
Min dotter Emelie var fyra år och inne i “prinsessperioden” och för henne precis som för många andra så är den perioden så verklig att hon verkligen trodde att hon var en prinsessa. Även om fröknarna på förskolan ibland sa: Idag har hon verkligen inte varit någon prinsessa, så var hon ändå alltid en prinsessa. På hennes första förskola tyckte de att hon var svår att få att städa och när hon krånglade var hon ju ingen prinsessa. För prinsessor gör ju alltid som man säger, eller? Och prinsessor älskar ju verkligen att städa, eller?
Det var samma förskola som hade en “skämssoffa” i köket och skällde ut fyraåringar som inte delade med sig rättvist av frukt som de egentligen inte fick ta med sig och som lät barnen sitta och se på när de övriga åt frukost ifall de inte kom på en gång när fröknarna ropade. Ja samma förskola som vi tillslut bytte ifrån och fick betalningsfri månad för en ny inskolning på en annan förskola.
Hur som helst på väg till den nya förskolan frågar Emelie: Hur blir man en prinsessa?
-Man gifter sig med en prins eller föds av en drottning svarade jag.
Snabbt räknade hon ut att det skulle dröja innan hon kunde gifta sig med en prins så då sa hon:
-Är du en drottning?
Med minnen av hur jag lurat vårt äldsta barn genom att envisas med att tomten fanns kände jag att det var viktigt att vara ärlig.
-Nä, tyvärr jag är ingen drottning.
-Då är du nog inte heller min mamma.
Vi promenerade vidare och då sa Emelie:
-Jag föddes av en drottning som av någon anledning inte kunde ta hand om mig så då fick hon välja en reservmamma och hon gjorde ett ganska bra val.
Så skönt att höra om fler förskolor som har skämsbänkar och skäller på barnen. Vår förskola är precis sådan! Vill inte se de bakomliggande behoven till barnens beteenden utan vill få det att låta som om barnen faktiskt vill göra illa/göra fel/göra dumt… Vid min äldsta sons inskolning (3dagarsinskolning – inte alls rätt för honom som är en väldigt trygghetstörstande och familjenära liten kille) så sa en fröken åt honom men ett hårt tonfall”tyst med dig nu, de andra barnen vill äta sin frukost i lugn och ro”. Min son satt nämligen och grinade för att jag inte fick vara med honom denna andra dag på dagis utan fick sitta i rummet brevid. Han var 2,5 år och allt han visste var att vara med mig…. Tyvärr har min man varit otroligt motsträvig till att byta förskola så det är först nu när min äldsta son byter till förskoleklass som min man gått med på att min yngsta (med bara ett år kvar på förskolan) får byta dagis…. Det ska hur som helst bli gruvligt skönt och jag ser fram emot att se om det blir någon förändring hos lillen (ja och den äldsta också) när de byter och får ett helt annat bemötande av sina pedagoger än de fått tidigare…. Jag har nu nedräkning till sommarlovet… bara 17 arbetsdagar kvar resp 16 dagisdagar…
Tack för en superblogg – har precis hittat hit men har redan satt upp mig på “mailinglistan”… 🙂
Ha en underbar måndag – min kunde inte bli bättre efter att ha hittat hit!
//Linda
Jag tycker det är otroligt sorgligt att det finns förskolor med personal som inte möter barn och föräldrar på ett sätt som gör att alla känner sig trygga.
Jag tror många gånger vi ska lyssna på vår magkänsla. Jag har skrivit ett inlägg om inskolning och då förmedlar jag hur viktigt det är att lyssna på oss själva. Jag tror det är viktigt att vi inte leker med våra barn och är en del av förskolan när vi skolar in utan att vi är den trygga hamn vårt barn behöver men att vi finns där tills vi känner oss trygga med att våra barn kommer att må bra. Hoppas att den nya förskolan möter dig och ditt barn på ett bättre sätt.
Tack för att du väljer att följa mig och kommenterar mina inlägg. Det är otroligt roligt med dialog.
Tack! 🙂 Jo, jag är rätt säker på att den nya förskolan är betydligt bättre då jag dels varit dit själv och pratat med dem och ställt mängder med frågor samt att jag och lilla M varit dit och hälsat på och jag har sett hur de agerat med honom och även andra barn på förskolan…. Jag läste skummade inledning i ditt inskolningsinlägg nyss och tänkte jag ska fördjupa mig lite mer i det inför hösten med två inskolningar (även om det ena är på fritids så ger det säkert kloka tankar och idéer).
Vilken tur din lilla M har som har dig som mamma. Att du har lyssnat in och känt att det är dags att byta förskola. Många skulle nog tänka att det bara är ett år kvar men du tänker på att varje månad är viktiga månader för ditt barns upplevelse. Du skrev att du ställt mängder med frågor och då känner jag igen mig själv. Jag ställer höga krav på mina barns förskolor och när jag möts av personal som tar emot och svarar på mina frågor på ett respektfullt sätt brukar jag berätta det för dem att jag uppskattar deras sätt. Att jag förstår att jag är lite besvärlig och att jag värdesätter dem.
Hoppas att det gått bättre för lilla M.