I bilen kan man ha de mest fantastiska samtalen med sina barn. På vägen till affären hör jag sonen, fyra år i baksätet. Mamma, visst älskar vi varandra? Ja, det gör vi svarade jag.
Då utbrister han: Vi är bäst! Vi får guldmedaljer!
Men, vad är vi bäst på då? frågar jag.
På livet! svarar han.
Vet du något mer vi är bäst på? Du är bäst på att vara du och jag är bäst på att vara jag.
Japp! svarade han.
Jag brukar inte fråga: Älskar du mig? utan låter barnens kärleksförklaring komma när och om de själva vill. I morse låg vi och mös i sängen när B, fyra år sa: Mamma, jag älskar dig!
Ja spontana kärleksförklaringar ska det vara, från både barn och vuxna?
Helt klart!
Hoppas för övrigt att du har haft en skön sommar. Alltid lika roligt att få kommentarer från dig och de övriga som troget följer mig.