Underbart lag

Jag gillar ju att läsa och tänka på ledarskap och när jag möter ledare som har många av de styrkor som skapar en bra grupp då jublar jag inombords. När dessa ledare leder mitt barns lag då jublar jag högre än högst! Yipppppppppppi!
Vårt barn spelar i ett lag där ledarna har under några år haft fokus på teknik och även lyckats bygga upp en fantastisk laganda där samspel är en viktig pusselbit. De har stått fast vid sin tro på att bygga laget från grunden och satsa på viktiga grunder istället för många mål i matcherna. De har tålmodigt låtit killarna starta spelet från egen planhalva även när motståndarlaget satsat på “långa bollar på Bengt”. Men också tillåtit att målvakten fått sparka ut bollen långt när egna backar varit bevakade av motståndare. Men de uppmuntrar fortfarande spel med start på egen planhalva.
Lagandan som de lyckats skapa gör att spelarna hejar på varandra och ger varandra spontana positiva kommentarer. Jag som får kalla kårar av att barn skyller misstag på varandra och då framförallt på den målvakt som just släppt in ett mål. Har inte känt några kalla kårar ännu, trots att vårt barn stått i mål rätt ofta. Ledarna, som jag tror är rätt tävlingsinriktade egentligen, har ändå valt att inte lägga så mycket fokus på resultatet utan tränat på olika saker som de sedan testar på match. Deras tålamod har verkligen gett utdelning. Spelarna vågar utmana sig själva och dribbla men även passa bollen vidare till en kamrat med bättre läge.
Det spel som de visade upp idag när vi var på cup imponerar på en “gammal” fotbollstränare. Tänk att dessa åtta-nioåringar kan ha ett sådant samspel. De tar ansvar och framförallt så spelar de generellt ett väldigt rent spel. Det är en fröjd att se dem. Det är också en fröjd att stå tillsammans med laget föräldrar. Det som ropas är positiva saker och det hejas.
Varför skriver jag detta inlägg? Jo, därför att vissa ledare imponerar på mig. Att vara en ledare i medgång är oftast inga problem men att vara en ledare i motgång är en konst. Dessa ledare kan den konsten. De kan tillsammans hantera de mest frustrerande situationer och skapar därmed ett lugn hos spelarna. Ett exempel från  idag när de spelade cup. Det blev förlängning i semifinalen och spel tre mot tre utan målvakt. Även det blev oavgjort så då blev det golden goal. Laget fick in ett mål och alla jublade och så även vi föräldrar. Sekunderna efter berättar domaren att målet inte gällde då det sköts in strax före halva planen. Spelarna ställer upp igen och nu lyckas motståndarna göra mål. De blir naturligtvis förtvivlade och ledsna och känner sig orättvist behandlade då de inte visste att de inte fick skjuta från sin planhalva. Tränarna tar på sig ansvaret för att de inte visste denna regel och därmed inte hade förmedlat till spelarna. Även om spelarna var ledsna och besvikna så kändes det så bra att ha ledare som kan hålla sig lugna och trygga. De visade på ett fantastiskt ledarskap som behövs när man vinner men ännu mer när man förlorar.
Vi föräldrar valde att applådera lite extra när spelarna kom efter att ha tackat motståndarna och pratat med ledarna.
Jag tror alla föräldrar var ordentligt stolta över både barnens insats men också ledarnas trygga ledarskap.
Att vara förälder innebär att ge barn möjlighet att utveckla en egen inre kompass och sådana här erfarenheter tror jag bidrar till detta. Jag är tacksam över att mitt barn har förmånen att spela i detta lag.