I går när jag hämtade B på förskolan var det strålande solsken och han kom springandes medan han sjöng “Ladda upp för sommaren, oj, oj, oj, oj, oj …” Hela han lyste som en stor sol och jag kände hur det pirrade i hela kroppen. Vilken underbar känsla! Så mycket lycka!
Tänk vad härligt att vara ett barn och bara leva i nuet. Själv hann jag tänka: om han bara visste vilken årstid som vi just nu laddar inför.
I dag när jag hämtade honom sjöng både han och hans pedagog medan de dansade. Tänk vad underbart att få vistas med sådana människor. Jag blir glad av att se dem och känner en enorm tacksamhet över att ha en förskola med personal som får mig att le när jag tänker på dem.
Här har B tillsammans med sina syskon skapat en bild på bad med hjälpa av play-doh.
Ja det är härligt att hämta barnen. Vi har också jättebra pedagoger och en bra förskola. Men jag tycker det är jätte jobbigt att lämna barnen då ena barnet säger att han längtar efter oss hela dagarna och att det finns barn som inte är så snälla på dagis. Hur bemöter man dessa barn som ens egna barn inte tycker är snälla. Och vad ger man för råd till sina egna barn hur de ska bemöta elakhet. De är ju bara under 4 år. Ena barnet går på en avdelning där de är 27 barn på 4 pedagoger och det andra barnet går på en avdelning med 18 barn på 3 pedagoger. ( Plus två andra avdelningar där de också är rätt många) Det känns ju som det är svårt att ha uppsyn över alla barn. Mvh vickan
Berätta om dina funderingar för pedagogerna och se om ni gemensamt kan hitta någon lösning. När det gäller att möta dessa barn tänker jag att man utgår ifrån att barnet vill gott om det kunde. Ibland kan de behöva hjälp med att hitta nya sätt att göra saker på. Låt personalen i första hand ta hand om det hela men om du inte känner att det hjälper tänker jag att du skulle kunna vara ett stöd till ditt barn när hen pratar med det barn som hen är rädd för eller liknande. Gå ner på huk när barnet är med det barnet och låt ditt barn berätta vad det känner och vad det vill att den andra ska göra. Tex jag blir ledsen när du slår mig. Jag vill att du pratar med mig istället. Våra barn behöver träna på att själva hantera situationer men ibland kan de behöva lite support. Vad tänker du när du läser det jag skriver?
Jag har meddelat förskolechef och personal och de tar det på alvar och är hjälpsamma. Jag själv försöker alltid ha ett trevligt och glatt bemötande till de här lite mer bråkiga barnen och det verkar faktiskt mina barn gilla. Men det är just att mitt ordföråd tryter och jag har svårt att förklara hur de kan göra och säga när de bemöter barn / vuxna som inte alltid beter sig på ett trevligt sätt och sägr elaka saker.
Jag brukar försöka få fram att det alltid är viktigt att inte göra andra och sig själv illa och att det är viktigt att själv inte acceptera att någon annan gör en illa.
Respekt och acceptans är viktigt för mig åt alla håll.
Låter som om du tagit tag i det hela. Härligt!