Ibland får jag frågan om vilka råd jag skulle ge till de som får barn för första gången. Vad hade jag själv velat ha för råd innan jag fick barn? Här kommer de råd jag har haft mest nytta av själv.
Mitt första råd är att involvera partnern i så hög grad som möjligt. Låt hen bära, trösta och mata. Om barnet nyss ätit så kan partnern trösta, massera och bära lika bra som mamman. Endel väljer att trösta barnet genom amning medan jag såg fördelen av att inte använda bröstet som tröst i första hand. Både kopplat till rådet nedan men också för att barnen skulle kunna tröstas av både mig och Peter vilket har känts bra för oss. För andra passar det bättre att trösta med amning. När amningen kommit igång har Peter också kunnat ge bröstmjölk med kopp eller flaska.
Mitt andra råd är att omfamna känslor. Att barn är ledsna är inget vi behöver tysta ner med napp eller liknande. Vi kan vara med barnet när det känner olika känslor. Vi behöver inte hela tiden få dem att bli glada. Vi behöver få dem att känna att vi finns närvarande och erbjuder dem kontakt när de hanterar sina känslor. Det skapar trygghet. Att få vara arg, ledsen, besviken och så vidare tror jag är viktigt för oss alla. Det kan krävas en hel del mod att våga möta barnets alla känslor eftersom det även spelar an på dina känslor. Det krävs mod att vara sårbar. Men jag lovar att det kommer att utveckla både dig och ditt barn och framförallt berika er relation. Att se, höra, bekräfta, respektera och ta någon på allvar är stort och det leder ofta till att vi själva blir sedda, hörda, bekräftade, respekterade och tagna på allvar. Våga se och bli sedd.
Mitt tredje råd är att att följa sitt eget hjärta. Det finns många tyckare, inklusive mig själv, som har åsikter om hur du och din partner kan göra men det är ingen av oss som känner er och ert barn bättre än er själva. Jag valde att läsa många böcker innan vi fick barn och försökte följa råden när det gäller matning, sömn och allt det andra. Att barn skulle sova i eget rum och lära sig somna själv är några av de råden. Jag är tacksam att jag är i grund och botten rätt “trotsig” så jag gör som jag själv vill. Därför kunde jag inte låta Simon gråta i fem minuter utan gick dit och lyfte upp honom inom en minut. Men fortfarande trodde jag att jag behövde söva honom hela tiden så jag gjorde det men på andra sätt. Med nästa barn köpte vi en VHS och filmer och var vakna när Emelie var vaken. Ganska snart infann sig ett mönster som vi alla trivdes med. Vi tog det hela med mer ro och följde våra hjärtan. Många omkring oss vill väl och försöker hjälpa när de snarare stjälper. Tacka för deras omtanke men berätta att du och din partner vill hitta er egna väg. Slutligen om mina två första råd inte kändes bra för dig så välja att följa mitt tredje råd. Följ ditt hjärta och skit i vad andra säger.
Fyll gärna i med dina egna råd i kommentarerna nedan.
Lycka till!
Visst har du sett att jag kommer att föreläsa i Linköping, Göteborg och Stockholm.
Pingback: Boktips 2016 | Maria Kleins blogg