Duktig flicka
Har du någonsin hört talas om “duktig flicka”? En flicka som hjälper sin mamma med det som behövs, gör som hon blir tillsagd och alltid försöker göra bra ifrån sig. En flicka som sedan fortsätter att ta hand om alla andra för att det är hennes identitet. Det sägs att det ofta är “duktiga flickor” som slutligen går in i väggen.
Vad är det som duktiga flickor gör? Jag tror att de gör det som tillfredsställer andra för då känner de sig bekräftade. De tränas sakta men säkert till att lyssna mer på andra än sig själva. De känner sig älskvärda när de är duktiga.
Ordet duktig används verkligen i alla möjliga sammanhang. Vad duktig du är som äter upp maten. Vad duktig du är som hjälper andra. Vad duktig du är i matte. Men vad händer när de inte äter upp maten, inte hjälper andra, inte får MVG på matteprovet? Vad är barnet om de inte är duktiga?
Ibland tror jag dessutom vi använder ordet Duktig för att manipulera andra. Jag minns för några år sedan när MN ville ha hjälp med att få på sig sockarna. Eftersom jag själv var upptagen säger jag: Fråga E hon är duktig på att sätta på sockar. Så snart jag hade sagt det kändes det lite konstigt. Utifrån hallen hör jag E säga: Mamma, vad sa du nu?
Jag kan absolut hålla med om att det här med “duktig flicka” kan vara ett gissel som hänger med och påverkar hela livet. Ofta negativt tyvärr.
Samtidigt är det lite synd om pendeln slår åt andra hållet och “duktig” som begrepp skall sammankopplas med något osunt, fult, negativt eller destruktivt. Att vara duktig antyder ju i sig något positivt. Något att vara stolt och tacksam över. Något som såväl man själv som andra kan ha glädje av.
Problemet uppstår väl egentligen först när att vara “duktig” inte balanseras av andra värden, och blir till den enda måttstock man bär med sig.
/Annika
Helt klart Annika, duktig är i sig ett positivt ord. Och precis som du skriver så är det synd om det ska sammankopplas med något osunt, fult, negativt eller destruktivt. Precis så negativt upplever jag att det är när vi använder det t ex i samband med att barnet har ätit upp maten. Att äta mat handlar om att tillgodose ett behov av näring och ska inte bedömas som duktigt eller inte av en vuxen.
Sedan finns det ju andra lägen där vi faktiskt är duktiga. Och det känns alldeles underbart när vi har lyckats med något. Den känslan är viktig att få känna och få njuta av. Det handlar om något vi har gjort som får oss att känna oss tillfreds.
Jag tycker det är synd när vi använder bedömningar istället för att berätta vad vi faktiskt känner. Ett exempel: Om jag har tvättat bilen och min man skulle säga: Vad duktig du är. Så skulle inte det kännas lika bra som om han sa vad det betydde för honom att bilen var tvättad.
Sedan är det naturligtvis stor skillnad om vi växer upp och känner att vi bara duger när vi är duktiga eller om vi växer upp och känner att vi är betydelsefulla precis som vi är och får höra att vi är duktiga i vissa lägen.