Ett hektiskt dygn

Tänk vad mycket som kan rymmas på ett dygn. I går när jag pratar med Peter i telefonen så påminner jag honom att han ska hämta G efter jobbet. Han svarar att G skulle gå hem själv efter skolan. Klockan är nästan fyra och ingen G har synts till. Jag försökte ringa fritids som inte svarade. Det blev att cykla till skolan för att se var G var. Han hade gått hem för flera timmar sedan. Oron infinner sig. G brukar ju gå raka vägen hem. Då jag varit en stund hos grannen medan MN, 11 år, var hemma började tänka att kanske hade G kommit hem och hälsat något till henne. MN som var på teater vid den här tiden hade tur nog mobilen på så att jag fick besked om att G gått till en kompis. Här kunde kommunikationen mellan mig och Peter helt klart kunnat underlätta. Tur att G ska sluta på fritids i slutet av juni. Då vet jag att han alltid kommer att gå raka vägen hem när skolan slutat.
På kvällen kommer MN in och ropar att G har fallit illa och att pappa ville att jag skulle komma. Jag finner honom liggandes på våran innebandy/hockeyplan. Han hade gjort illa ryggen när han ramlat och hamnat med ryggen på målvaktsklubban. Efter samråd med 112 skickades en bedömningsbil som skulle kolla om G behövde en riktig ambulans. Med hjälp av en granne som är ambulanssköterska samt hon som kom fick G morfin och de konstaterade att han behövde bedömas på sjukhus. Efter några timmar hade svullnaden på ryggraden gått ner och han mådde bra. Vid undersökningen frågade underläkaren om det gjorde ont och när G skakade på huvudet sa hon strängt: Rör dig inte. Och som ni vet så uppfattade han inte “inte” så när hon frågade igen så skakade han på huvudet. Tillslut gick jag in och sa: Svara ja eller nej på hennes frågor. Det blev betydligt lättare för honom att göra “rätt” då. Överlag blev vi otroligt trevligt bemötta av alla.
När hon gått igenom hela kroppen och han mådde bra kände jag en otrolig lättnad efter att ha sett honom med nackkrage och “form” för att hålla kroppen rak. Det blev hemfärd strax före halv tio på kvällen. Han fick besked av läkaren att om han mådde bra nästa dag fick han spela fotboll. Lördag morgon var det dags för fotbollsmatch för G. Med en aktiv fyraåring som inte riktigt vill stå stilla och se på matchen gällde de att ha uppmärksamhet både på spelet och på äventyrlig fyraåring.
Strax före elva får jag ett SMS från vår dotter Emelie som undrar om vi vill se henne bli slagen. Hon skulle delta i medeltids tornespel från marken. Det var en rosenturnering där varje “kamp” avslutas med att vinnaren delar ut en ros till någon i publiken. Varje slag bedöms av den som blir träffad. Antingen anser den som blivit slagen att slaget inte innebär någon skada och då säger de “light” eller så innebär slaget skada och då säger den som blir slagen “good”. Om den slagne blir “good”slagen på armen får den lägga armen på ryggen. Om den slagne blir “good”slagen på benet får den gå ner på knä. Det hela känns inte som något som en mamma som jag skulle uppskatta men jag tyckte det var rätt häftigt. De var väldigt trevliga med varandra. När någon blivit “skadad” väntade den andra in tills de kunde fortsätta. Ska tillägga att de hade otroligt mycket skydd på sig. Under den medeltida hjälmen hade de en vadderad huvudbonad. Det allra roligaste var att se att Emelie tyckte det här var roligt och att hon var så fokuserad.
Efter denna uppvisning blev det att skjutsa MN till sin nygamla kompis. Hennes bästa vän som hon lekte med från det hon var 1,5 år tills hon var 5 år kommer att börja på samma skola som MN till hösten. Tänk att de äntligen ska få gå i skola tillsammans. Så många härliga känslor fyller mig när jag tänker på att de funnit varandra igen.
G kom till mig idag och frågade vad vi skulle betala för att de två ambulanserna kom. Han var lite orolig. Inser vad bra vi har det i Sverige när jag kunde svara att det nog kostar pengar att skicka två ambulanser men att det inte är något som vi behöver oroa oss för. Vi har det otroligt bra!
Ta er tid att se följande program av Oprah! Det är ett program som alla skulle se. Bästa programmet att se och lyssna på.
Jag önskar er en härlig lördagskväll. Vi ses igen i morgon. Nu är det slutspurt när det gäller #blogg100.