Kram som förlåt? – Maria Klein

Ibland kan våra vuxenlösningar få väldigt märkliga konsekvenser. Jag tänker nu dela med mig av en erfarenhet som jag fick med mig från vårt år i England 2000. Poängteras bör att det som beskrivs nedan lika gärna skulle kunna hända i ett hem, på en lekpark eller i en förskola i Sverige.
Vår dotter Emelie var sex år när vi bodde i England. Vår grannes son var fyra och ett halvt år. De lekte väldigt mycket med varandra men nästan dagligen blev Emelie sparkad, slagen, dragen i håret eller något annat mindre trevligt. Jag hade så svårt att förstå att det blev så här eftersom de tyckte om att vara med varandra. En dag bestämde jag mig för att försöka ta reda på vad som ledde fram till dessa slag, sparkar osv. Det jag fann var snarare det som följde av dessa slag och sparkar. När han hade slagit Emelie sa hans mamma: Säg förlåt och ge Emelie en kram.
När jag såg hans ansiktsuttryck när han kramade Emelie var det plötsligt lätt att slå i hop 1 plus 1 och det blev 2. Vår granne tyckte om Emelie och gillade att krama henne. Istället för att fråga henne om hon ville ha en kram slog han henne och mamman sa åt honom att krama henne.
Jag pratade med Emelie om det hela och det framkom att hon gärna kramades med honom men att hon inte gillade att bli slagen (såklart).
Nästa dag gick jag ner på huk och frågade: “Gillar du att kramas?” Han nickade och flinade lite. “Gillar du att krama Emelie?” Han nickade och fnissade lite. För honom hade våld blivit en väg till närhet och ömhet. Han slog och sedan fick han ge en kram utan att fråga. Då Emelie berättat att hon gärna kramades sa jag: “Vet du vad, Emelie tycker också om att krama dig men från och med i dag kommer hon bara vilja kramas när ni lekt på ett sätt som inte gör ont”. Efter den dagen lekte de nästan dagligen och det blev många kramar men inga slag.
När det gäller kramar tycker jag det är viktigt att barn får bestämma över sina egna kroppar och själv får välja vem de kramar och inte. Läs gärna mer om det här: http://mariaklein.wordpress.com/wp-admin/post.php?post=532&action=edit
Personligen skulle jag inte vilja krama någon som slagit mig. Skulle du vilja det?
Vad lär vi egentligen barn när de tvingas att krama den som nyss slagit dem?
Hur många barn slår andra idag bara för att få kramen som följer? (Edit 20210908 Vilka konsekvenser får detta för ungdomar när de hamnar i relationer där våld förekommer? Vad har vi lärt dem? Vem bestämmer om en kram och i förlängningen sex ska äga rum eller inte? Räcker ett förlåt efter våld för att få det någon vill ha?)

Berikade detta inlägg dig? I så fall får du gärna sprida det vidare. Vill du inspireras som förälder, pedagog eller annan värdefull vuxen i barn och ungas liv? Då kan du boka plats på någon av mina föreläsningar eller köpa min bok: “Se och bli sedd: ömsesidig respekt i mötet med barn”. https://www.mariaklein.se/produkt/se-och-bli-sedd-andra-utgavan/
………………………………………….

Jag föreläser under hösten 2021 på följande orter:

Skellefteå den 5 oktober
Övik den 18 oktober
Härnösand den 19 oktober
Uppsala den 20 oktober
Norrköping den 1 november
Jönköping den 2 november
Skövde den 3 november
Linköping den 4 november
Falun den 16 november
Västerås den 17 november
Eskilstuna den 18 november