När tallrikarna är fyllda med mat säger B, 3 år. Jag vill vinna!
Jag förstod inte riktigt vad han tänkte på och då jag var hungrig åt jag och pratade om hur gott jag tycker Flygande Jakob är.
Jag äter upp i rask takt och när jag är klar säger B:
-Du vann!
OK, jag tänkte inte på att tävla, jag var bara hungrig så jag åt tills jag blev mätt. Det är ju viktigare att vi blir mätta än att vi är snabba.
Då han inte varit på förskolan på tio veckor och vi inte brukar tävla vid matbordet var jag lite konfunderad över hans uttalande. När han hade ätit klart och sa: Nu är jag klar! Sprang han från bordet och tog direkt två bilar som han satte högst uppe i garaget och släppte. McQueen vann! Skrek han. Just nu handlar uppenbarligen mycket om att tävla. Jag tänker på hur olika barn är och att vissa gillar att tävla mer än andra. Jag tycker det kan vara roligt att tävla och vinna men jag tycker det är minst lika roligt att glädja mig tillsammans med andra när de vinner. När vi kan glädja oss åt andras vinster lika väl som våra egna får vi glädjas så otroligt ofta.
När det gäller tävling inom familjen har jag försökt att tänka på att inte barnen ska tävla mot varandra utan om det ska tävlas så är det med varandra. Om jag någon gång har haft extra bråttom kan jag ha utmanat barnen om de eller jag kan vara först klara för att gå ut genom dörren. Jag har uppmuntrat dem att hjälpa varandra och tillsammans göra sig i ordning.