Modet att berätta vem jag är med hela mitt hjärta. Det är en riktig utmaning. En risk att bli sårad. En möjlighet att växa. Att själv växa men också att skapa förutsättningar för mina barn att växa. När de ser att jag vågar så kanske de själva vågar. Våga vara precis den de är.
Jag har tidigare skrivit om mod här och då länkade jag också till Brené Brown. Nu har jag köpt hennes bok “Mod att vara sårbar”. Då jag läser rätt långsamt har jag inte kommit så långt ännu men jag känner att jag vill läsa vidare. Hon beskriver människor som lever helhjärtat. Deras liv präglas av mod, medkänsla och samhörighet. Dessa personer anser att allt från framgång i yrkeslivet till äktenskapet till de bästa stunderna med barnen hänger samman med deras förmåga att göra sig sårbara.
Hon skriver om otillräcklighet och att när vi gått igenom för mycket blir vi arga, rädda och aggressiva istället för att vi söker oss till varandra och läker tillsammans (vilket förutsätter sårbarhet). Hon beskriver otillräcklighetens tre komponenter; skam, konkurrens och likgiltighet. Motsatsen till otillräcklighet är nog, det helhjärtade sättet att leva som Brené beskriver. Det viktigaste kännetecknen för en sådan livsstil är sårbarhet och egenvärde. Förmågan att hantera ovisshet, nakenhet och känslomässiga risker i vetskap om att man duger som man är.
Brené definierar sårbarhet som en ovisshet, ett risktagande och en känslomässig nakenhet. I sårbarheten föds kärleken, tillhörigheten , glädjen , modet, medkänslan och kreativiteten. Från sårbarhetens källa kommer hoppet, medkänslan, ansvarskänslan och äktheten.
Brené skriver om betydelsen av tillit och hur tillit föds ur sårbarhet, växer med tiden och kräver arbete, uppmärksamhet och helhjärtat engagemang.
När jag kom till hennes beskrivning av att modigt visa upp något vi har skapat, att utelämna oss inför någon annan hamnade jag tillbaka i en situation för några år sedan som jag beskrev i detta inlägg om att följa mitt hjärta. Även om den erfarenheten fick mig att stanna upp i mitt företagande tror jag också den har hjälpt mig. Vikten av att skilja på min “konst” och mitt egenvärde. När vårt egenvärde inte är på spel är vi mycket mer benägna att vara modiga och ta risker.
Att vara förälder handlar mycket om mod och sårbarhet. Att våga vara sårbar och våga älska utan att vara säker på att kärleken är besvarad. Att våga öppna mig själv och visa mina barn vem jag är samtidigt som jag vågar vara nyfiken på vem barnet är. Att släppa min bild av hur mitt barn är eller borde vara och vara nyfiken på vem barnet/min man verkligen är. Att våga möta och omfamna barnet oavsett vilka känslor barnet känner. Att våga möta och omfamna barnet oavsett vilka behov barnet försöker få tillgodosedda. Att våga möta mig själv och mina känslor och behov. Att våga vara sårbar. I detta stycke kan man byta ut förälder mot partner och barn mot partner för att illustrera ett förhållande.
Jag kommer säkert att återkomma till denna bok senare.
Jag tror att det är modet att vara sårbar som jag saknar i många metoder som florerar omkring föräldraskap. Att de inte förmedlar vikten att se inåt i sig själv och våga se våra barns inre. Modet att mötas hjärta mot hjärta.
#blogg100
Det behövde jag läsa idag! Tack för det! Varm kram,
Varm kram till dig Mascha!
Så fint skrivet! Hittade hit när jag sökte på Brene Brown bok. Jag fastnade för hennes TED talk och söker nu nätet för mer info…
Vilken ögonöppnare, speciellt det här med att vara sårbar inför sitt barn. Som ensamstående mamma under långa perioder känner jag ibland att jag måste hålla upp en glad, lekmamma- fasad även om jag helst bara vill stupa i säng…
Tack!
Tack för din kommentar! Jag kan rekommendera boken “Att möta sitt barn och sig själv” av Ingegerd Gavelin.