Om du inte städar blir det ingen fotboll

Att vara barn är verkligen inte alltid så enkelt. Det finns krav från alla håll och kanter och allt för sällan förstår barnet varför de ska göra det de blir tillsagda att göra. Än mindre förstår de varför det känns så märkligt i kroppen att göra det någon annan kräver.
De har behov av kompetens, att känna att de kan. De har behov av självständighet/autonomi, att känna att de klarar saker själva och har möjlighet att påverka. De har behov av samhörighet, att känna att de hör till, att de har betydelse i sin familj. De har också behov av mycket rörelse, närhet, kontakt, integritet, trygghet och alla de behov som även vi vuxna har.
Att vara vuxen är inte alltid så enkelt. Det finns krav från alla håll och kanter och allt för sällan förstår vi varför vi gör det vi göra. Däremot tror jag att vi vet varför det känns märkligt i kroppen när vi gör något för att någon annan kräver det av oss. Vi känner oss styrda av skuld, skam eller rädsla.
Precis detsamma känner barn fast de kan inte sätt ord på det. När de gör det vi vill de ska göra fast det inte själva vill så är det just skuld, skam och rädsla som styr och dessa känns inte så himla bra i kroppen. Barnet känner ilska, de börjar ljuga, undanhålla sanningar, skylla på andra men framförallt tror jag att det väcker hämndlystnad. När jag blir sårad är det lätt att jag reagerar med att själv såra. Den negativa spiralen sätter igång.
Dr.Phil har många råd att ge föräldrar och ett av dem är att “Know your childs currency” dvs vet vad ditt barn värdesätter och plocka bort det när de inte gör som vi säger. Otroligt obehagligt maktmedel att använda i relationer som vi vill ska berika alla inblandade.
Ett barn som värdesätter sitt fotbollsintresse gör nästan vad som helst för att få spela fotboll. En förälder kan då komma på den “briljanta” idén att använda detta intresse för att få barnet att tex städa. Om du inte städar så blir det ingen fotboll. Ett otroligt lågt knep som jag önskar att föräldrar provade på sig själva i första hand. Om du inte städar får du inte sitta med din smartphone/se på tv. Om nu föräldern värdesätter smartphone och TV-tittande vill säga. Jag blir arg när jag hör föräldrar som använder barnens fritidsintresse som hot/belöning.
När vi försöker få våra barn att göra något utifrån skuld, skam och rädsla då tror jag vi behöver tänka om. För varje gång vi använder maktmedel kommer vi att nagga på vår relations kvalité. Och våra relationer med våra barn är värdefulla!
Två frågor som brukar hjälpa mig:

• Varför vill jag att mitt barn ska göra det jag vill?
• Vad vill jag att orsaken till att de gör det jag vill ska vara?

I detta exempel:

• Varför vill jag att barnet ska städa rummet?
• Vad vill jag ska vara orsaken till att barnet städar rummet?

Är det jag som vill att rummet ska vara städat? Varför vill jag det? Finns det risker med det ostädade rummet? Vilket behov hos mig blir tillgodosett om rummet städas? Vilka behov hos barnet blir tillgodosett om rummet städas? Hur kan jag tillsammans med barnet komma fram till en lösning som tillgodoser bådas behov?
Vill jag att barnet ska städa rummet för att det ska bli rent/ordning? Vill jag att barnet ska städa rummet för att jag ska slippa? Vill jag att barnet ska städa rummet utifrån rädsla, skuld och skam? Vill jag att barnet ska städa rummet för att få åka till fotbollen.
Det är sorgligt när vi använder vår vuxenmakt för att få våra barn att göra som vi vill. Om jag får välja mellan ett städat rum och ett barn som rör på sig så väljer ju jag gärna det senare. Att spela fotboll är ett fantastiskt sätt att röra på sig och träffa kompisar. Lära sig samspel och så mycket mer.
Men städa rummet är ju viktigare! Men hitta då ett sätt att få rummet städat på som tillgodoser både ditt behov av städat rum och barnets behov av att bidra. För jag tror att väldigt få barn har riktigt samma behov av städat rum som sina föräldrar. Jag tror också att barns behov av autonomi är starkt så de vill känna att de är delaktiga i beslut. Tänk också på att många barn gärna städar tillsammans med oss vuxna tack vare deras behov av samhörighet. Och om barnet väljer att städa sitt rum var inte den som hittar alla fel på hur barnet har städat.
Och du, om du själv hatar att städa finns det stor risk att du för det vidare. Barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör!
Ibland hotar vi föräldrar med saker för vår egen skull. I detta fall kanske jag som förälder inte orkar åka på fotboll med barnet flera gånger i veckan. Erkänn i så fall att det är så och hitta en lösning på det istället. Kanske kan barnet ta bussen själv eller liknande.
Jag har tidigare skrivit om Att få hela familjen att städa och betydelsen av att vi vill istället för måste. 
Hoppas mitt inlägg bidrar till din familj!