När min man är bortrest har jag svårt att komma i säng på kvällen vilket leder till att jag är trött på morgonen. Den här morgonen ringde klockan som vanligt 6.47. Jag stängde av klockan och kände hur ögonlocken blev tyngre och tyngre. Nä, jag kan ju inte somna om, jag vill ju vakna och hjälpa barnen att komma iväg till förskolan och skolan.
När min man är borta kommer alltid barnen som är 7 och 10 år och frågar om de kan få sova i hans säng. Ibland känner jag att jag vill sova själv i vår 2,40 stora säng men ibland kan jag gå med på att de sover på min mans halva.
Igår blev det precis så. Barnen somnar otroligt snabbt och “ovaggade” när de får denna förmån så de somnade i god tid och sov ända tills jag sträckte ut armen och sa God morgon. Alla barnen samlades omkring mig och vi låg där och goades. Sedan fick jag en vild idé.
Vet ni vad, vi skiter i skolan idag och ligger kvar i sängen!
Sjuåriga sonen svarade: Men det kan vi ju inte, då får jag ju inte lära mig något.
Jag är otroligt glad och tacksam över att han känner det så. Att han faktiskt vill gå till skolan och lära sig nya saker.
Han fortsatte att berätta hur uppmuntrad han känner sig när han får mattetal som är utmanande för honom. Att läraren inte nöjer sig med att han räknar talen som han redan kan.
Känner en enorm glädje över att han vill lära sig och faktiskt gör det utifrån sin egen lust.
Barn behöver inte betyg, de behöver lärare som ser vad de behöver för att behålla lusten att lära.
Vi klev upp, åt frukost och promenerade eller rättare sagt sprang iväg till förskolan och skolan.
Vad härligt att dina barn har lust att vara i skolan. Det finns tyvärr alldeles för många barn som känner motsattsen.
Jag har också erfarit motsatsen därför bor jag idag där det finns fler alternativ av skolor att välja på. Alla barn borde ha rätt att trivas i skolan.